CV för Bernt Lundgren

Utredare, folkhälsopolitisk expert, organisationskonsult, samtalsterapeut

Företag: BL Välfärdsanalys & BiBe Livsvärden
Adress: Hedinsgatan 15, 115 33 Stockholm
Telefon: 070-483 35 40
Mejl: bernt.lundgren@valfardsanalys.se
Webb: http://www.valfardsanalys.se

Utbildning, Lunds universitet, 380 högskolepoäng

1971 – 1974 Socionomexamen, social linje
1983 – 1986 Grundstudier i nationalekonomi och ekonomisk historia
1994 – 1997 Forskarstudier i ekonomisk historia, varav bl.a. ekonometri och tidsserieanalys, ekonomisk teori, demografi, välfärdsstatens och hälso- och sjukvårdens utveckling.
 2013-2013 Tillämpad statistik, Högskolan Väst

Utbildning, HumaNova och SEPT

2014 – 2015 Utbildning till Organisationskonsult och Par- och relationsterapeut samt kurser i Motiverande samtal (MI) och i Acceptance and Commitment Therapy (ACT), HumaNova Utbildning AB
2015 – 2015 Kurs i existentiell filosofi, psykologi, terapi, samtal och handledning, Sällskapet för Existentiell Psykoterapi (SEPT)

Arbete

2011 – Välfärdsutredare, folkhälsopolitisk expert, organisationskonsult, samtalsterapeut, BL Välfärdsanalys & BiBe Livsvärden, Stockholm
2010 – 2011 Analytiker, folkhälsopolitisk expert, Nordic Evaluation Group, Stockholm
2007 – 2010 Folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut (FHI), Östersund.
2006 – 2007 Avdelningschef, Avdelningen för folkhälsovetenskap, FHI, Stockholm.
2004 – 2005 Enhetschef, Enheten för folkhälsopolitisk analys, Avdelningen för folkhälsovetenskap, FHI, Stockholm.
2001 – 2003 Utredningsledare, GD-kansliet, FHI, Stockholm.
1999 – 2001 Huvudsekreterare, Nationella folkhälsokommittén.
1997 – 1999 Sekreterare, Nationella folkhälsokommittén.
1990 – 1995 Sekreterare i tre statliga utredningar; Avgiftsutredningen, Ädelavgiftsutredningen och 1989 års handikapputredning.
1974 – 1989 Socialarbetare, adm. chef, t.f. socialbyråchef i Malmö stad och utredare vid Kommunförbundet Malmöhus.

Uppdrag

Ordförande i konsultföretaget P.P.A. Pro Public AB (2017-2019)

Ordförande i föreningen  Bättre & Jämlik Hälsa (2015-2016).

Den lönsamma hälsan. Konsultuppdrag inkl. föreläsning, utmaningar och grupparbete med nya politiker i Gällivare kommun (2015).

Verksamhetsrevisor vid Fountain House i Stockholm (2013-2016)

Process- och metodstöd vid samhällsekonomisk analys av arbetslivsrehabilitering (2012).

Medverkan i masters- och kandidatkurser vid Karolinska Institutet och Mälardalens högskola om utformning, implementering, uppföljning och rapportering av folkhälsopolitik (2006-2011).

Föreläsningar för kommuner m.fl. om hälsans betydelse för ekonomisk utveckling (2007-2010).

Medverkan i Folkhälsopolitisk rapport 2010 utgiven av Statens folkhälsoinstitut (2010).

Sveriges representant i EU-projektet DETERMINE – An EU Consortium for Action on Socio-economic Determinants of Health (2007-2010).

Medverkan i projektet FRUSAM – Folkhälsa och regional utveckling i samverkan – lett av Region Skåne (2008-2009).

Medverkan som “Country Lead” i den så kallade Country Work Group med koppling till WHO:s Commission on Social Determinants of Health (2007-2008).

Huvudredaktör för boken Sundin J & Willner S. Social change and health in Sweden – 250 years of politics and practice. Rapport R 2007:21. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2007.

Medverkan i EU:s Expert Group on Social Determinants and Health Inequalities (2006-2008).

Adjungerad ledamot i ledningsgruppen för forskarnätverket PHOENIX-European Thematic Network on Health and Social Welfare Policy (2006-2008).

Huvudsekreterare och redaktör för Folkhälsopolitisk rapport 2005 (2004-2005).

Medverkan i redaktionskommittén till Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 (2004-2005).

Ansvarig för inläggning av svenska data i databasen HP-Source.net, The Health Promotion Discovery Tool (2002-2003).

Huvudsekreterare för regeringsuppdrag att ”ta fram en strategi för hur institutet skall stimulera och stödja de myndigheter för vilka ett särskilt ansvar för folkhälsoarbetet har angivits i propositionen” (2003-2004).

Huvudsekreterare för regeringsuppdrag att ”ta fram ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet” (2002-2003).

Medverkan i fyra statliga utredningar; 1989 års handikapputredning, Ädelavgiftsutredningen, Avgiftsutredningen och Nationella folkhälsokommittén (1990-2001).

Pedagogiska färdigheter

Pedagogisk erfarenhet under tio års tid i rollen som avdelningschef, enhetschef, huvudsekreterare och utredningsledare. Därtill erfarenhet av presentationer vid ett stort antal svenska och internationella konferenser.

Pedagogisk erfarenhet av undervisning 2006 – 2011 vid Karolinska Institutet och Mälardalens högskola. Kurserna har gällt utformning, implementering, uppföljning och rapportering av folkhälsopolitiken.

Egen ledarutveckling via Asplind Consulting AB 2006-2007.

Pedagogisk erfarenhet av undervisning vid Lunds universitet. Kurserna har gällt ekonomisk historia från 900-talet till nutid samt utbildning och demografisk förändring.

Egna artiklar/rapporter och publikationer jag medverkat i

Lundgren, B & Eklind, B. Kostnader som uppstår till följd av överprövningar av upphandlingar. En studie utförd på uppdrag av SKL Kommentus och Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm: P.P.A. Pro Public AB; 2018.

Lundgren, B. Den lönsamma hälsan. Om folkhälsoarbetets grunder och möjligheter. Examensarbete. Stockholm: HumaNova Utbildning AB; 2015.

Ågren G, Hogstedt C, Lundgren B & Östergren P-O. Regeringens folkhälsopolitik på villovägar. Socialmedicinsk tidskrift 2013:90(3):481-483.

Johansson F & Ladenvall S (medverkan Larsson B-A & Lundgren B). Slututvärdering av projekt SARA, Samordnad ArbetslivsRehabilitering till Arbete. Göteborg: FAJ Consulting, Nordeg AB; 2012.

Lundgren B. Hälsa och ekonomisk tillväxt – en introduktion. Rapport 2012:01. Stockholm: BL Välfärdsanalys; 2012.

Edler B, Höckertin C & Lundgren B. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport R 2011:24. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2011.

Lundgren B & Telander J. Kommunalt folkhälsoarbete som kan minska hälsoskillnader. Intervjuer för DETERMINE-projektet med företrädare för åtta kommuner: Malmö, Kristianstad, Växjö, Nynäshamn, Botkyrka, Örebro, Falun och Umeå. Rapport A 2010:08. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010.

Lundgren B. Experiences from the Swedish determinants-based public health policy. International Journal of Health Services 2009;39(3):491-507.

Hogstedt C, Moberg H, Lundgren B & Backhans M, eds. Health for all? A critical analysis of public health policies in eight European countries. Report R 2008:21. Östersund: Swedish National Institute of Public Health, 2008.

Lundgren B. Experiences from the Swedish determinants-based public health policy. Promotion and Education 2008;15(2):27-33.

Hermansson K & Lundgren B. Hälsa och ekonomisk tillväxt: Kunskapsöversikt over sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt samt synpunkter på hälsa i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapport A 2008:2. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2008.

Andréasson S, Bremberg S, Källestål C, Lundgren B, Nordgren P, Liselotte Schäfer Elinder et al. Sweden. In: Killoran A, Swann C, Kelly M P, eds. Public Health Evidence. Tackling Health Inequalities. Oxford University Press; 2006.

Hogstedt C, Hogstedt C, Lundgren B, Moberg H & Vingård E. Medellivslängd och ohälsotal utmed spårtrafiken i Stockholm. Rapport A 2006:6. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006.

Ågren G & Lundgren B. Recept för ett friskare Sverige. En översikt av den svenska folkhälsopolitiken. Rapport R 2006:5. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006.

Lundgren B, red. Folkhälsopolitisk rapport 2005. Rapport R 2005:5. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

Persson G, Danielsson M, Rosén M, Alexandersson K, Lundberg O, Lundgren B et al, red. Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.

Hogstedt C, Lundgren B, Moberg H, Pettersson B, Ågren G, eds. The Swedish Public Health Policy and the National Institute of Public Health. Scand J Public Health 2004; 32(Suppl 64).

Lundgren B. Ekonomiska resurser och hälsa – samband och indikatorer. I: Hogstedt C, red. Välfärd, jämlikhet och folkhälsa – vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.

SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Socialdepartementet; 2000.

SOU 1999:137. Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål. Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Socialdepartementet; 1999.

SOU 1998:43. Hur skall Sverige må bättre? – första steget mot nationella folkhälsomål, Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Socialdepartementet; 1998.

Nationella folkhälsokommittén. Äldre. Underlagsrapport 12. Stockholm: Nationella folkhälsokommittén; 1999.

Nationella folkhälsokommittén. Ekonomisk försörjning och hälsa. Underlagsrapport 2. Stockholm: Nationella folkhälsokommittén; 1999.

Lindgren B och Prütz C (medverkan Lundgren B och Mitelman H). Nya förutsättningar, bättre incitament –  högre effektivitet efter Ädel? Ädel-utvärderingen 96:5. Stockholm: Socialstyrelsen; 1996.

Lundgren B. Välfärdsstatens framväxt och variationer i välfärdens institutioner. Opublicerad uppsats. Ekonomisk-histotiska institutionen. Lund: Lunds universitet; 1996.

SOU 1995:35. Avgifter inom handikappområdet. Betänkande av Avgiftsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet; 1995.

SOU 1992:52. Ett samhälle för alla. Slutbetänkande av 1989 års handikapputredning. Stockholm: Socialdepartementet; 1992. (Kap. 11. Resemöjligheter och kap. 20. Avgifter)

SOU 1992:50. Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Betänkande av Ädelavgiftsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet; 1992.

Lundgren B. Det offentliga engagemanget inom hälso- och sjukvården. Opublicerad uppsats. Ekonomisk-historiska institutionen. Lund: Lunds universitet; 1992.

SOU 1991:46. Handikapp. Välfärd. Rättvisa. Huvudbetänkande av 1989 års handikapputredning. Stockholm: Socialdepartementet 1991. (Kap. 11. Färdtjänst och kap. 19. Frågan om avgifter och den enskildes ekonomi)

Lundgren B. Orsaker till mortalitetsutvecklingen i Sverige under 1700- och 1800-talen. Opublicerad uppsats. Ekonomisk-histotiska institutionen. Lund: Lunds universitet; 1991.

Jedlert R & Lundgren B. Särskilda omsorger och särskola. Utredning om huvudmannaskapet i Malmöhus läns landsting. Slutrapport med förslag. Lund: Malmöhus läns landsting och Kommunförbundet Malmöhus; 1990.

Lundgren B. Hälso- och sjukvården i svensk samhällsekonomi 1933-1982. Produktion och investeringar i landstingsektorn. Meddelande från ekonomisk-historiska institutionen. Lund: Lunds universitet; 1985.

Bódis P, Eriksson O, Lundgren B, Tunbjer C. Kontaktverksamhet i saneringsaktuella områden. Rapport från försöksverksamheten 1979-1980. Malmö: Socialförvaltningen; 1980.

Referenser

Referenser lämnas inför konkreta uppdragsförfrågningar.

Comments are closed.